H
istorien om Barsom börjar i Örebro i september 1977. Barsom föds in i en syriansk familj som präglas av två saker: starka familjeband och ett brinnande intresse för fotboll. ”Jag föddes med talang”, brukar Barsom ödmjukt förklara sin unika bollkänsla och närmast genialiska blick för spelet.

Samma år som Barsom föds grundar hans pappa och farbror fotbollsklubben Syrianska Idrottsföreningen i Örebro, i början ett lag som spelar mest på skoj i Korpen, i dag ett etablerat lag i seriesystemet.

När Barsom är fem år gammal kan släkt och vänner konstatera att det är något speciellt med denne lille parvel. Från morgon till kväll leker han med sin fotboll – han håller bara upp tillräckligt länge för att hinna äta – och han utvecklar nu de första grunderna till den suveräna bollteknik han i dag är känd för. ”Redan då spöade han skiten ur mig på fotbollsplan”, skrattar Barsoms storebror Michael.

T
vå år senare, när Barsom fyller 7, inträffar tre händelser som får avgörande inverkan på hans liv. Hans kära farfar, släktens starke och mycket älskade man, går bort; familjen flyttar till ett annat bostadsområde för att komma närmare farmor; och – Barsom går med i sin första fotbollsklubb. ”När jag började skolan kom de dit, BK Forward, och informerade om sin verksamhet. Vi var ett gäng som började träna och spela en eller ett par gånger i veckan.”

BK Forward, en relativt liten men ambitiös fotbollsförening, blir det definitiva startskottet in i fotbollskarriären för Barsom. På träningar och matcher, på raster i skolan och på varje ledig minut på fritiden är det bara en sak som gäller: fotboll! ”När vi spelade på fritiden var jag alltid Maradona! Där på bakgården hemma lade jag grunden till mitt fotbollskunnande, med spontaniteten och leken med kompisarna”, berättar Barsom.

Trots det enorma intresset för fotboll, och trots en lång rad mer eller mindre lyckade försök inom andra idrotter, sköter Barsom skolarbetet prickfritt. Vid 15 års ålder börjar slitet betala sig. Allt fler fotbollsledare får upp ögonen för denne talangfulle lirare, och han spelar i både BK Forwards B-lag och i juniorallsvenskan. Året efter spelar han i pojklandslaget och gör något inhopp i BK Forwards A-lag.

D
et är nu bara ett fåtal år kvar tills Barsom blir ett namn som alla fotbollsälskare i Sverige kan. Som 18-åring är Barsom mogen att ta en ordinarie plats i BK Forwards A-lag i division 1. Han har under det gångna året finslipat sin teknik, han har lagt på sig 10 kilo muskler och – inte minst viktigt – han har en oerhört stark vilja att fortsätta att utvecklas som fotbollsspelare. ”Jag har alltid jobbat för att bli bättre, för att utvecklas som fotbollsspelare. Jag ställer mycket höga krav på mig själv, ibland kanske lite för höga, men alltid är målet att utvecklas, både som spelare och som människa. Jag har alltid sett upp till dem som är bättre än jag, och jag har stor respekt för dem.”

1996 kommer den första motgången i Barsoms fotbollsliv. BK Forward åker ur division 1. Det blir en väckarklocka för den nu 19-årige Barsom. ”Jag tog mig en funderare, jag visste inte riktigt vad jag ville göra – om jag skulle plugga vidare, om jag skulle fortsätta med fotbollen.”

Beslutet blir att fortsätta med fotbollen. Det blir tre år i division 2 med BK Forward, tre år där fotbollen varvas med studier och arbete, en ganska svår period för Barsom. ”Det var tungt. Jag blev bekväm i min roll som division 2-spelare i Forward. Men samtidigt hade jag fortfarande ambitionen att bli bättre, och jag visste att jag kunde spela mot svårare motstånd i högre divisioner.”

D
et sista året i BK Forward, 1999, blir vändpunkten för Barsom. Lagets nye tränare inser Barsoms kvalitéer, och ger honom fullt ansvar för satsningen på plan. Barsom får också spela på sin rätta position som innermittfältare, och nu händer allt slag i slag. ”Tack vare att ledningen trodde på mig och gav mig fullt ansvar för allt, utvecklades jag mycket det året. Jag tackade genom att visa att de hade satsat rätt, och jag gick framåt enormt.”

Barsoms nytända gnista och ryktet om hans fantastiska teknik och spelsinne sprider sig nu på olika vägar till Stockholm, och han kontaktas hösten 1999 av Djurgårdens IF:s sportchef Bosse Andersson. ”De ringde dagligen, och jag var uppe i Stockholm flera gånger och tog del av deras träningsupplägg. Det såg bra ut och jag bestämde mig ganska snabbt. Jag ville vara en del av ett vinnande lag”, säger Barsom.

Djurgårdens IF, som spelar i division 1, blir ny klubbadress för Barsom, nu 22 år gammal. Barsom tar direkt en plats i A-laget och gör en strålande vårsäsong med 12 poäng på 13 matcher. Under sommaren sätter dock en knäskada ett tillfälligt stopp, och hösten blir en besvikelse för Barsom. Han förlorar sin givna plats i laget, och får slita ännu hårdare för att visa klubbledningen vem som äger innermittfältspositionen.

T
ränarna Sören Åkeby och Zoran Lukic tvivlar dock inte på sin lirare. ”Jag hade ett utvecklingssamtal med Zoran, och han sa att ’det här kommer att stärka dig i framtiden’. Och jag har blivit starkare mentalt.”

Den mentala framgången beror också mycket på Barsoms eget huvud. Han läser mycket, gärna filosofi och psykologi, och han anser att detta till stor del ligger bakom hans framgångar på fotbollsplan. ”Det gäller att acceptera sig själv, att kunna hantera inre och yttre stress, och att ha motivation för det man gör. Fotboll avgörs med huvudet, inte med fötterna”.

Tack vare sitt för Sverige nya spel- och träningssystem med en kombination av utpräglad anfallsfotboll och säkert försvarsspel, tar Djurgården steget upp i Allsvenskan hösten 2000. Barsoms allsvenska debut år 2001 kommer allt närmare. Efter otaliga timmars träning och rader av träningsmatcher är Barsom och hans Djurgården redo att ta sig an ett allsvenskt motstånd, som inte tror mycket på nykomlingarnas kapacitet. Men efter en darrig säsongsinledning närmar sig Djurgården tabelltoppen.

B
arsom spelar oftast på mittfältet, varifrån han ofta serverar delikata passningar till sina forwards, men han får också emellanåt flytta upp i anfallet och skapa totalt kaos i motståndarnas backlinje. Barsoms första allsvenska säsong kan bara beskrivas som en veritabel succé. Laget blir tvåa i Allsvenskan, och Barsom blir under sommaren utsedd till Månadens Lirare, och han får efter säsongen utmärkelsen Årets Nykomling.

Djurgårdens Nr 7 har definitivt slagit igenom hos den breda fotbollspubliken, och han älskas av supportrarna lika mycket som han fruktas av motståndarna. Ingen i Sverige kan som Barsom läsa spelet, bryta motståndarnas uppspel, snabbt vända spelet och servera precisa passningar till sina medspelare. ”Spelförståelsen är min styrka, att kunna hitta medspelarna”, säger han.

Trots silvermedaljen och trots sin enorma utveckling är Barsom omedelbart efter säsongsavslutningen inte alls nöjd med sin första allsvenska säsong. ”Jag var besviken först att vi kom tvåa, jag hade ju guldet inom räckhåll. Men nu, med lite distans, förstår jag att vi gjorde något stort.”

S
äsongen 2002 inleds på ett strålande sätt av Barsom och Djurgården, och under VM-uppehållet är Djurgården återigen med och krigar i tabelltoppen. Att Barsom är hemma i Sverige under VM och inte i Sydkorea och Japan tänker han inte så mycket på. ”VM är stort, världens bästa spelare är ju där och självklart skulle jag vilja vara med, men det är inget jag går och grämer mig över.”

Barsom får så småningom ändå sitt internationella motstånd. I september skriver han under ett tvåårskontrakt med den holländska klubben Heerenveen. Detta sätter punkt för en flera månader lång kontraktstvist med Djurgården, som innebär att Barsom har varit bänkad under Allsvenskans slutspurt.

Samtidigt som Djurgården blir svenska mästare lämnar Barsom Sverige för att bli klubbkamrat med svenskarna Stefan Selakovic, Erik Edman och Petter Hansson i Heerenveen. ”Det är en mycket bra klubb, och självklart är det ett plus att det finns svenska killar där. En klubb där svenskar har fått respekt. Annars hade de inte velat ha fler”.

B
arsom har tagit sitt första stora steg ut i Europa, till de stora ligorna. Drömmen om att utvecklas och spela med eller mot stora stjärnor som Zidane, Del Piero, Beckham, Figo lever i allra högsta grad!

Men drömmen får tillfälligt ett stopp när Barsom inte får den speltid han vill ha och är värd i Heerenveen. Efter ett år leder det till att Barsom och hans holländska klubb går skilda vägar och Barsom letar efter en ny klubb att visa upp sig i.

Barsom är på väg, Europa är härmed varnat!